Nu har vi återvänt till fastlandet efter tio dagar i Visby och medeltiden. Vi har fått ta del av så mycket kärlek och glädje från vår publik och verkligen njutit av varje stund på och av scenen.
Medeltidsveckan 2017 bjöd på allt. högt och lågt. Stort och smått.
Veckan var också ett avsked för vår elddramatiska hjältesaga Primus. På lördagen den 12e spelade vi vår sista föreställning. Men planerna är redan igång för nästa säsongs storsatsning. Mer om den kommer ni kunna läsa framöver på vår Patreon-sida.
På temat avsked:
Till avslutningsfesten som hölls Söndagen den 13e skrev Henrik en hyllningslåt till Medeltidsveckan och Visby stad. Den framfördes på mattorgets scen (Forum Vulgaris) knappt en timma innan vi skulle med färjan hem. Publik sjöng med, tårar fälldes och kramar delades ut.
En stund innan vi gick upp på scenen repade Henrik sin låt på stranden. Här följer en inspelning från det repet:
Ref.
Visst är den underbar
Vart jag vandrar å vart jag än far
Blir den platsen jag kallar hem,
när vi träffas i Visby igen
Vers
Det händer var sommar, en röst inom mig
Som manar och kallar mig hit.
Jag klär mig i brokor. Behövs inget mer
För tedelmids Visby visit.
Jag hör sånger och musik
Jag hör skratt från en, drucken publik
Och jag lovar, nej jag svär
Nästa sommar så stannar jag här.
Ref.
För visst är den underbar
Vart jag vandrar å vart jag än far
Känns det som att få komma hem
När jag ser Visbys murar igen.
Vers
Så många har samlats, för en vecka blott
Det är knappt jag kan tro jag är här
Ibland raukar och klippor, i havet så blått
Kalla drycker och heta begär.
Inget kaffe. Ingen sömn!
Ändå vandrar jag som i en dröm.
Ner från klinten ner till strand
När du ber att få hålla min hand.
Ref
För visst är du underbar
Vart jag vandrar å vart jag än far
Är den platsen jag kallar hem
När jag ser dig i visby igen..
Doften av rosor, och håriga män
Möter doften av varm-kall å mjöd
Och ingen vill duscha förräns de kommit hem
Ändå trängs vi vid brasans glöd.
Och på gården blir det dans.
I en buske där blommar romans.
Allt är möjligt i vår stad.
Men nu snälla, gå ta dig ett bad.
Ref.
För visst är det underbart
Tills polisen kommer med fart
Och vi alla får knata hem
När vi badat nakna i Visby igen
Vers
Någon bär blåjeans och nån bär korsett
Det finns alver och steampunk med mer.
En otrolig gemenskap, en enda familj.
Nya vänner i alla man ser.
En gardin blir en tabard
En rysk viking hen ropar en garde
Två pirater för varje knekt
Nej, ingen här är historiskt korrekt.
Ref.
För visst är den underbar,
Vart vi vandrar å vart vi än far
Är den platsen jag kallar hem
När vi träffas i Visby igen
Vers
Dagar av lycka, men stunder av sorg
Alla möten som aldrig hann ske.
Plikterna kallar, på fastlandets strand
Jag är ledsen, men säger då det:
Inga bojor, ingen skit
Ska förhindra att jag tar mig hit
Nästa år så är jag här
Mitt i staden som jag håller kär.
Ref.
För visst är den underbar,
Vart vi vandrar å vart vi än far
Är den platsen vi kallar hem
När vi träffas i Visby igen
Vi hade även turen att få några av våra påhitt fotade och filmade. Bilder kommer komma upp i galleriet nedan så småning om. Var du där och fotade? Hör av dig till oss!
Copyright © Unibros Production AB 2015-2022
